Ett normkritiskt perspektiv formar inte per automatik jämställda eller jämlika platser. Om en plats upplevs som jämställd eller inte beror på en mängd faktorer som hänger ihop med de maktstrukturer som finns i vårt samhälle. Men om man väljer att arbeta med en gestaltningsprocess med normkritiskt fo

begrepp

begrepp

 

jämlikhet

Jämlikhet handlar om att alla människor oavsett bakgrund ska ha samma och lika rättigheter. Detta är inskrivet i Sveriges regeringsform där det framgår att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person (Sveriges riksdag).

LÄS MER: Regeringsformen

 
 

normer

Sociala normer är en uppsättning regler eller förväntningar på hur vi ska agera eller bete oss i relation till oss själva och varandra. Flera av våra normer underlättar för oss människor att fungera tillsammans i samhället. Ibland är normer överenskomna och uttalade, ibland är de osynliga och underförstådda. Normer är kopplade till makt genom att de kan hjälpa till att förstärka vissa gruppers positioner i samhället, samtidigt som de utestänger och gör det svårare för andra grupper att ta plats (Vinthagen, Zavalia 2014, s.9). 

Grupper kan bygga på exempelvis etnicitet, kön eller klass. Strukturer som påverkar en grupps möjlighet att ta plats är exempelvis det faktum att kvinnor mycket oftare än män känner sig otrygga. Vissa normer leder även till diskriminering, vilket är förbjudet enligt svensk lag. Även olika typer av produkter, tekniska lösningar, byggda miljöer och arkitektur kan diskriminera.

KÄLLA: NOVA VR 2016:03

 
 

diskrimineringsgrunderna

”Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.” 

LÄS MER: DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN Diskrimineringsgrunder

jämställdhet

Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män, som ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Området omfattar bland annat frågor om makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet (Regeringskansliet 2017).

 
 

normkritik

Normkritik innebär att sätta fokus på makt. Det handlar om att få syn på vilka normer vi förhåller oss till och ifrågasätta de normer som styr vår uppfattning om vad som är normalt, och oreflekterat anses vara önskvärt i samhället, i en social gemenskap eller i en organiserad verksamhet (Nationella sekretariatet för genusforskning 2014, Vinthagen, Zavalia 2014, s.9). Det bör påpekas att vi behöver normer för att förenkla vår vardag, men vi behöver få upp ögonen för dem – särskilt de som är förtryckande för någon grupp i samhället.

 
 

normkreativitet och normkreativ innovation

Dessa begrepp handlar om att hitta nytänkande lösningar för att skapa ett mer jämställt och jämlikt samhälle ur ett normkritiskt perspektiv. Det kan innefatta allt från utveckling av mindre stereotypa produkter och tjänster till mer inkluderande miljöer och sociala sammanhang. Innovation och utveckling styrs också av normer. En viss lösning eller ett tillvägagångssätt kan till exempel anses som det enda rätta och skapar en samsyn i en organisation. När sedan en ny lösning föreslås är det vanligt att den inte tas på allvar och att normen på så sätt förhindrar innovation och nytänkande. Ett normkritiskt och normkreativt förhållningssätt kan därför sägas gynna all innovation, även om normen inte leder till diskriminering. Ett första steg i en normkreativ innovationsprocess innebär att problematisera själva problemförståelsen och problemformuleringen.

KÄLLA: NOVA VR 2016:03